Avfallets resa från sopsugen till återvinningen

Olliwer Lettfält jobbar som säljare på sopsugsleverantören Envac. Vi har fått en pratstund med honom där han förklarar tekniken bakom sopsugen, de positiva effekterna det får för de boende, varför det ibland kan bli stopp och hur vi kan hjälpas åt för att undvika dem.

I början av oktober togs några av plastkärlen i ett av Hornslandets miljörum bort. Målet är att kvarteret nu ska återvinna sin plast i sopsugen istället. Det kommer fortfarande att finnas kvar något enstaka kärl för större plastmaterial och frigolit som inte ryms i sopsugen, men den nya rutinen är att ta med sig plaståtervinningen samtidigt som du slänger dina hushållssopor. Plast är dessutom en av huvudorsakerna till dålig lukt uppstår i miljörummet.

Att minska användandet av miljörummen och öka användandet av sopsugen har enligt Olliwer Lättfält positiva effekter för miljön.

– Om de boende sorterar mer i sopsugen så behöver inte den tunga trafiken komma in i området lika ofta, vilket är bra både för miljön och säkerheten, säger Olliwer.

Längs med husväggarna, gångvägarna och inne på gårdarna står de utplacerade. På marknivå syns det inte, men bakom de färgglada locken gömmer sig ett tekniskt nätverk som ser till att just ditt avfall hamnar där det ska. I Norra Djurgårdsstaden finns idag runt 400 inkast utplacerade. Vissa anpassade för hushållssopor och andra för plastförpackningar och tidningar. Det finns till och med offentliga soptunnor som är kopplade till systemet.

Efter att avfallet slängts i något av inkasten så åker det i etapper till en uppsamlingscentral, en så kallad terminalbyggnad där soporna sorteras, komprimeras och pressas. Först när behållarna här är fulla kommer en lastbil för att hämta dem, till skillnad från miljörummen där hämtning behöver ske flera gånger i veckan. Att en stadsdel har sopsug frigör också plats i fastigheten som kan användas till annat. 

Men sopsugen väcker ibland frågor och frustration hos boende. Ibland blir det helt enkelt stopp. Enligt Olliwer Lettfält kan det hända på grund av på några olika anledningar. 

– Det kan bero på planerade driftstopp där informationen om det inte nått fram. Men det kan också bero på saker som slängts i sopsugen. Vi har dragit upp parkettgolv, gardinstänger och ja, snart kommer julgranarna…berättar han. 

Stora föremål hör alltså inte hemma i sopsugen, utan beroende på materialet borde de istället slängas i miljörummet eller på en återvinningscentral. Olliwers bästa tips på hur man som boende kan bidra till att det inte blir stopp, handlar om storlek. Saker som man måste pressa in i inkastet hör inte hemma där, för även om de får plats så kan det bli stopp i ventilen nedanför inkastet där avfallet mellanlagras. Det kan till och med orsaka stopp för ett helt bostadsområde.

– Det värsta är nog frigolit. Det är ett otroligt starkt material, men som inte väger något. Det kan kila sig fast och sedan byggs det på med material som kommer efteråt. Behöver man slänga frigolit bör man slänga det i miljörummet eller dela upp det i mindre bitar så att det får plats i sopsugen säger Olliwer.

Text: Caroline Bondhus Lindgren